Julöl, ett bokslut.
Årets största besvikelse var mitt hembryggda julöl, det blev inte som jag tänk. Däremot var det inte så äckligt som jag först tyckte. Den laddninig som tappats på tunna var bättre än flaskorna. Och en del av mina vänner tyckte att det var helt ok. Två flaskor finns fortfarande kvar, de kommer jag spara till nästa år.
Besvikelse nummer två var Sigtunas julöl. Ett bryggeri som hela tiden förvånar och levererar kvalitetsöl, har denna jul levererat kejsarens nya kläder. Många har skrivit upp ölet, men själv tycker jag att det var surt och smakade halvdåligt hembryggt.
Årets tredje besvikelse var Shepherd Neame. Förra året tyckte jag att det var fantastiskt gott, men i år var det riktigt tråkigt. Kan bero på att mina smaklökar har utvecklats sen dess.
Även Anchor levererade ett svagt kort denna jul.
Nu till överraskningarna. Först och främst måste jag nämna Corsendonk Christmas Ale. Wow vilket öl, det slog alla andra öl med hästlängder. Hade inga stora förväntningar, eftersom jag inte är någon belgofantast. Men detta är årets bästa julöl.
Oceanbryggeriets Eko Julöl var även det en överarskning. Smakade som en bra engelsk ale, kankse inte så juligt men mycket gott.
Någon stans hade jag på känn att Nøgne Ø God Jul skulle vara ett bra öl, så egentligen är det inte en sådan överraskning att det var ett av årets godaste julöl. Om jag får tag i några kvarglömda exemplar så kommer jag garaterat köpa på mig dessa och lagra.
Andra favoriter som inte överraskade utan uppfyllde förväntningaran var K-9, Fullers, Oppigårs och Rudolf Ren. Och bottennapp som inte heller kom som en blixt från klar himmel var Wisby.
Som julklapp tillät jag mig själv att öppna en flaska (tyvärr min enda) Traquair 2010 till ostbrickan. Detta är ett av de godaste öl jag någonsin druckit. Ett starkt (10%) skotskt öl som var maltigt, komplext och fylligt men samtidigt mycket lättdrucket. Önskar att jag hade en back att lagra i källaren.
Nu återstår bara att gotta ner sig i julklappslitteratuen och planera vårens bryggder. Jag önskar er alla en god fortsättning på julen och ett gott nytt år!
God jul!
Lärlingar i bryggeriet
Vi fick även tid till att prima och butlejera Calenger IPA. Tyvärr hade inte ölet jäst ut så pass mycket som jag hoppats på, samt att jag tror att jag hade i för mycket karamellmalt. Det smakade godis om ölet, inte den IPA punchen jag hoppats på.
Den sista stora besvikelsen idag blev julölet. Som jag tidigare nämnt var jag rädd för att jag fått in vildjäst i ölet. Och så är nog fallet, det smakade jästigt och syrligt, inte alls den brittiska vintervärmare som jag skulle brygga. Typiskt att jag bryggde dubbel sats i år och att jag har givit bort många flaskor till vänner redan. Jävligt surt, och det är mer än ett år till nästa jul.
Mer julöl
Det är ett ordentligt jobb att prova sig igenom alla julöl. Det är bara att inse att jag inte kommer hinna testa alla innan jul, både smaklökarna och levern kommer att säga upp sig. Helgens öl har till mesta del varit en besvikelse. Förra året har jag för mig att jag tyckte om Shepherd Neames Christmas Ale, men i år tyckte jag att den var allmänt tråkig. Ölet lovar gott, med fin förpackning och vacker färg, alkoholstyrkan på 7% hintar om att det kan vara ett värmande och komplext öl. Så tycker jag inte fallet var, doften var helt ok, och uppfyllde det man kunde förvänta sig i form av maltighet, karamell och lite alkohol i brittisk tappning. Dock var doften lite svag. Men när man smakar på ölet faller det platt, maltigheten finns där, men en väldigt låg beska. Ölets höga alkoholhalt känns inte alls utan tvärt om känns det aningen tunnt och inte allt så värmade. Trist helt enkelt! Fullers vinteröl värmer där emot mycket bättre trots sin lite lägre alkoholhalt. Maltigt och mustigt med en kraftig doft och fin mahogny färg. Smakar dock inte lika mycket som det doftar, men det var väldigt lättdrucket vilket förvånade.
Wisbys julöl vet jag inte om jag vill nämna, för det tycket jag var riktigt tråkigt! Amarillohumlen tog överhanden över Challenger och Magnum, vilket gav ett lite syrligt och "växtsaftsbeskt" öl. De borde hålla sig till att brygga Pils och Klosteröl. Jag ska sluta köpaderas andra öl för jag blir bara besviken på dem. Besviken blev jag även på Brew Dogs "There is no Santa". Det smakade som Yogi-te med chokladsmak, utspädd kakao med stjärnanis med andra ord. Jag tror Brew Dog har fel, jag tror att det finns en tomte och jag hoppas att han kastar ner några goda öl genom skorstenen till mig under den kommande veckan!!!
Lättviktare
Tanken var att göra ett öl som min gravida fru kunde dricka. Alltså utan alkohol, eller i alla fall runt 0,5% abv. Därför lakade jag som tidigare beskrivet ut resterna efter senaste brygden och jäste med Safale-04. I går var det dags att prima och buteljera, det visade sig då att ölet hamnade på 1,2%. Att det ska vara så svårt att brygga svaga öl. Smaken var som väntat lite tunn, men helt ok med tanke på den rika humlesmak som man sällan får i svenska lättöl. Med lite tur blir ölet klart till jul och då kan jag prova det på några bilister som ett komplement till julmust till sillen. Tills dess provar jag mig igenom årets olika julöl...
Trasiga jäsrör
Halvtid på Challenger IPA
Gubbenfrost och pingvinerna
Idén sattes till handling då jag tog det sista av julölet som inte fick plats i sekundärjäsningskärlet och blandade med lite gamal misslyckad porter och en rejäl dos sirap och socker och lät det börja jäsa igen. I början på veckan ställe jag ut det utjästa ölet på altanen i 10 gradig kyla. Med jämna mellanrum de följande dagarna har jag gått ut och skopat ur den is som bildats. Sakta men säkert har volymen i kärlet miskat, och förhoppningsvis har alkoholstyrkan ökat. Jag har inte kollat styrkan på drycket, eftersom jag inte vet hur stark den var från början. I dag provsmakade jag en slurk, och gott var det och helt klart lite starkare än en vanlig öl.
Första brygden på nya orten
Jag gjorde även ett försök till lättöl denna gång, genom att laka ut det sista sockret ur malten. Hur detta går får vi se. En sak som står klart är att det blir på tok för beskt på grund av en felberäkning. I stället för den knappa IBUn på 20 blev det i stället 35. Lite för mycket för ett öl som beräknas ha en alkoholstyrka runt 1,5%!
Flyttöl
Projektet Blackie
Den brygd som var gjord med lagerjäst som fått jäsa i rumstemperatur, var ganska intetsägande. Det smakade mycket jäst men även lite "belgiskt". Estrarna och bismakerna tog överhanden. Den öl som var bryggd på SafeAle us-05 smakade som en porter med för liten beska. Smaken och doften blev ganska lam, hade åtminstone behövt en torrhumling för att få någon form av karaktär. Första platsen tog som tidigare nämnt av svartlagern som jäst på balkongen under hela oktober och en bra bit in i november. Däremot hade ölet inte jäst ut så mycket som beräknat, men det kan ha och göra med att det är svårt att kontrollera temperaturen på vädret. Smaken var mýcket maltig och de rostade tonerna från svrtmalten kom till sin fulla rätt, här gjorde det inget att humlen gav vika för malten. Detta öl kommer att bryggas igen framåt våren då vädret tillåter och receptet har fått sig en lätt justering.