Höstens första
Äntligen var det dags att få brygga öl igen! Kul att testa de nya förbättringarna i bryggeriet, så som en kulventil på kitteln. Denna ventil var en fröjd vid lakningen då det bara var att sätta ventilerna på kitteln och lakkärlet i samma läge, så rann det på med gjämn fart. Likt förra brygden mäskade jag mycket längre tid än vanligt, 3 timmar denna gång. Detta gav ett bra utbyte. Ölet i fråga blev en amerikansk pale ale med relativt låg beska samt lite Nelson Sauvin humle för att ge det en lite annan touch en klassika amerikanare. Vörten smakade mycket bra därför har jag höga förväntningar på detta öl (som vanligt).
Det har även givits tillfället till att provsmaka två öl från bryggeriet: ImPaleAle och Stout Vader. ImPaleAle var ett riktigt beskt öl som dess värre inte stack ut så mycket jag hoppats på med dess 6 olika humlesorter och ekspånslagring. Ölet fick inte den komplexitet som det skulle, utan smakade som en ok amerikansk dubbel IPA. Där emot blev Stout Vader det monsteröl jag hoppades på! Starkt, mörkt och fylligt med smaker av sötlakrits, violpastiller, lite mint och soja. Smaker som hör en imperial stout till. Detta öl kommer att vinna på ytterligare lagring och blir ingen dussinvara.
En stor besvikelse var Sigtunas South Pasific Pale Ale. Jag har länge vurmat för Ny Zeeländs humle och sett fram emot ett öl med enbart NZ humle. I sommras fick jag nys om att Sigtuna hade bryggt ett sådant öl och för ett par veckor sen kom jag över en flaska. Dessvärre smakade det mest växtsaft och hade en kraftig men nyanslös beska. Jag tyckte att ölet var obalanserat och tråkigt.
