Humlets vara eller icke vara?
I takt med att humlet växer sig allt högre upp längst sina störar och skördedagen närmar sig är det lätt att låta tankarna flyga i väg på de recept där kottarna skall ingå.
Hela tiden sondmatas man med dubbel IPOR och humlebomber som har dubbel- och trippelhumlats både baklänges och framlänges. Visst är det gott med välhumlade öl, men någon stans går gränsen. Hur länge kommer dessa fram för allt amerikanksa humle bomber med cutrus, tall och tropiska frukter? Trenden borde vända snart. Det känns nästan befriande att dricka Wychwoods "King Goblin", ett maltigt och rostat öl med bra beska men återhållen humle karaktär. Den relativt höga ABVn på 6.6% känns inte spritig på något sätt, utan värmer lite lätt en sommarkväll. Jag träffades av en aha-upplevelse, det är kankse åt det hållet jag ska styra mina egna bryggplaner. Mer rostat och malt. Riktningen känns ännu mer lockande när man dricker Mikkellers kaffe IPA. Ett teoretiskt experiment som gick käpprätt åt hin håle. Tråkigt enligt mig, hade de bara hållit sig till humle hade det kankse blivit en ok humlebomb, men nu är det snarare en "Vask-IPA". Ett typiskt "Öronvaxöl" som min fru skulle kalla det.
När det då blir dags att skörda Target och Fuggels få de nog sällskap av rikliga mängder av Crystall- och Aromaticmalt i bryggkitteln. Hoppas att årets skörd inte hinner frysa och torka utan att kottarna får ett värdigare slut på sin livscykel.
