Bryggarbloggen - Gamla Enskede Bryggeri

Jag tycker att jag hela tiden slåss mot effektiviteten i mitt brygggeri. Försöker hela tiden optimera och utveckla. Nackdelen med detta är att jag aldrig vet vad jag kommer att kunna förvänta mig, då premisserna hela tiden ändras. Vid de senaste bryggningarna har effektiviteten legat runt 75%, ungefär som kalkylerat. Tidigare har jag alltid fått ett sämre utbyte än beräknat. Märkligt nog blev det totalt omvänt i veckan när jag sulle brygga lättöl. Jag hade räknat med mitt vanliga utbyte, men nu hamnade jag i stället strax över 80%! Typiskt när man planerar att brygga något svagt. Visst, man kan alltid späda med vatten...men det är fusk.

Som tidigare sagt är mars den stora bryggmånaden då man ska lyckas med allt, om man får tro på de bryggerihistoriska skrifter som jag frekvent läser. Just nu håller jag på med en lager (Märtzen) och en saison. För lagern är det perfekt temperatur i källaren, 12 grader. Om man ska brygga en saison som ska drickas i sommar är tiden inne nu, men den mår bäst av att jäsa i 27 graders värme. Inte undra på att saison inte är en så frekvent förekommande dryck i de svenska historieböckerna. För att ge saisonjästen en liten uns av vad den förtjänar jäser jag min öl på spisen. Någon gång om dagen blir den riktigt varm, och sen tar det lite tid för ölet att svalna. Kanske inte optimalt, men ändå ett försök... Tänk att klimatet kan skilja så mellan Tyskland och Belgien, lite mer växhuseffekt och vi kommer bara kunna dricka saison.

Jag var ute och sprang 3 mil idag. Under dessa långpass kommer tankarna ohämmat. Ofta tänker jag på olika ölrecept och andra bryggeriproblem. Ofta kommer jag på bra lösningar när jag nöter asfalt. I dag kom dock en ny känsla. När jag hade passerat 2 mil fick jag ett sådan otroligt sug efter att dricka sötvört. Suget blev bara kraftigare och kraftigare. I vanliga fall tycker jag inte att vörten är mycket att hänga i granen innan jästen har gjort sitt därtill.
Av en händelse mäskade och lakade jag en saison igår kväll. På grund av lathet och trötthet hade jag låtit laktunnan stå utan att tömma ut draven och den sista vörten. När jag väl kom hem var jag tvungen att prova om den sista slatten var värd att dricka (för brygga på den går inte, då den var på tok för svag). Jag måste medge att det var en fantastisk återhämtningsdryck. Lite söt och väldigt (tro det eller ej) läskande. Vätske- och glykogenförråden fylldes på i ett litet kick. Så till er hängivna långdistanslöpare och ölbryggare kan jag bara ge tipset: Drick sötvört efter träningspasset!

Dags för lagerbryggning. Har inte hållt på särskillt mycket med det. Detta blir det femte i ordningen, men det var länge sen sist. Tyckte att det var bäst att passa på så länge man har ett källargolv som håller 11 grader.

Jag har börjat gilla mitt nya arbetssätt, att laka och mäska enda dagen och koka dagen där på. På det sättet kan jag fokucera på ett moment i taget och det tar inte så mycket tid av dagen. (Ok summan blir att det tar mer tid, men så känns det inte när man delar upp de på två dagar).

När det handlar om lager är det Saaz humle som gäller, enligt mig. Denna gång tänkte jag även prova att ha i lite Styrian Golding/Bobek från Slovenien. Jag minns att det faktisk var rätt god öl i det landet, så nått gott måste den humlen ha med sig. Vid mäsktillfället täkte jag använda mig av First Wort Hopping (FWH), men med tanke på att jag lät gå närmare ett dygn mellan lakning och kokning kan man snarare prata om torrhumling av vörten. När det väl var dags för kok var det en riktigt grisig sörja som jag fann i grytan. Efter ännu mer humlegivor såg inte vörten särskillt mycket trevligare. Totrs kylning i annat kärl är kokgrytan och sedan omtappning till jästunna, så ser inte det jäsande ölet särskillt aptitligt ut. Skulle inte ens vilja dricka det med sked. Vi får se vad detta slutar WTF!

Mars är inte bara bryggmånad, utan även den månad då vårens sortiment lanseras på Systembolaget. Än så länge har jag provat mig igenom 3 stycken av dessa nyheter. Melleruds Vårpilsner var en trevlig standardöl med lite mer bett än vad man kan förvänta sig. En stor eloge till den snygga etiketten. St Eriks Porter må jag säga är det näst bästa bryggeriet gett ut, näst efter julens barley wine. Portern passar enligt bryggeriet så väl till biffen som till prinsesstårtan. Trist att jag hade slut på tårta just den dagen, för det hade blivit en intressant komination. Hur som är det en mycke god porter, men den sticker inte ut från mångden.

Den stora överraskninen i vårens sortiment kommer också från ett bryggeri som jag inte är så överväldiga i, nämligen Nils Oscar. Ctrl Alt Delete är en rikitg höjdare! Kristallklar och frisk men en markant beska och trevlig humlighet. Denna öl kommer jag defenitivt köpa mer utav.

I bryggeriet bubblar det för fullt. Jag har aldrig sett på maken till en jäst att skumma så mycket som London Ale III. Helt galet vad det jäser, och gott verkar det bli också. I alla fall har de små proven under resans gång lovat gott. Men mycket kan hända innan den hamnar i glaset.

Mars är sedan gammalt en av de klassiska bryggmånaderna. Under vinterns sista månad skulle all sommarens öl bryggas. Sedan blev vädret för varmt, samt att det var dags att arbeta på fälten i stället för att brygga öl. Jag inledde de två första dagarna på denna månad med att brygga en stor sats öl. Dock inte till sommaren, men väl till den kommande födelsedagen.

Jag delade upp bryggningen på två tillfällen. På kvällen den första dagen mäskade och lakade jag och på morgonen den andra dagen kokades vörten. Det var tur att jag delade upp arbetet för det tog lite längre tid än det brukar. Jag har inte bryggt 20 liter i den nya kastrullen förut men det gick bra till slut, trots lite tid att få vörten i kok. Denna gång provade jag med att linda in kastrullen i liggunderlag för att minksa värmeutstrålningen. Det gav en viss effekt, men liggunderlaget måste fästas bättre till nästa gång så att det ligger helt tätt mot kastrullens väggar.

En sak jag hade glömt bort när man kokar stora mängder vört, är att det går åt en större mängd humle. När man anväder kottar absorberar de en hel del vätska. Alltså blir svinnet under koket större än vid mindre volymer.

Jästen är dennan gång Wyeast London Ale III och jag har inte köpt den i den butik jag bespottat i tidigare inlägg. Det var till skillnad från tidigare gåner en febril aktivitet i detta smack pack. Inom någon timme jäste vörten förfullt.

Ölet blir förhoppningsvis en lite mörkare välhumlad engelsk bitter.