Tummen upp för Sigtuna!
Dessvärre hade jag endast en flaska av detta fantastiska öl hemma, därför fick jag beta mig igenom förrådet med andra osmakade läckerheter. Visbys Red October får en stor tumme ner, smakar bara Amarillo och spritigt. En oktobervariant av deras flaggskepp Visby Pils. TRÅKIGT!
Jag har alltid föredragit svart framför rött, och som tur är svarar Sigtuna på det med sin Black October. Smakrikt och rostat. Sticker inte ut åt något håll och det smakar mer stout än svartlager! Inte illa, men det ämnar inget bestående intryck.
Härligt
Efter alla visningar ska jag göra en riktigt mörk lager som ska få jäsa på balkongen, nu när det börjar bli höst och lite kallt ute. Ska bli ett spännande projekt.
Akompanjerar kvällen med en Sharp Harvest Ale, mörk härlig brittisk ale som för tankarana och längtan tillbaka till en pub i det regniga landet i väst. Passar även på att inmundiga lite salt och vinäger chips för att spä på denna längtan.
Höstens första
Äntligen var det dags att få brygga öl igen! Kul att testa de nya förbättringarna i bryggeriet, så som en kulventil på kitteln. Denna ventil var en fröjd vid lakningen då det bara var att sätta ventilerna på kitteln och lakkärlet i samma läge, så rann det på med gjämn fart. Likt förra brygden mäskade jag mycket längre tid än vanligt, 3 timmar denna gång. Detta gav ett bra utbyte. Ölet i fråga blev en amerikansk pale ale med relativt låg beska samt lite Nelson Sauvin humle för att ge det en lite annan touch en klassika amerikanare. Vörten smakade mycket bra därför har jag höga förväntningar på detta öl (som vanligt).
Det har även givits tillfället till att provsmaka två öl från bryggeriet: ImPaleAle och Stout Vader. ImPaleAle var ett riktigt beskt öl som dess värre inte stack ut så mycket jag hoppats på med dess 6 olika humlesorter och ekspånslagring. Ölet fick inte den komplexitet som det skulle, utan smakade som en ok amerikansk dubbel IPA. Där emot blev Stout Vader det monsteröl jag hoppades på! Starkt, mörkt och fylligt med smaker av sötlakrits, violpastiller, lite mint och soja. Smaker som hör en imperial stout till. Detta öl kommer att vinna på ytterligare lagring och blir ingen dussinvara.
En stor besvikelse var Sigtunas South Pasific Pale Ale. Jag har länge vurmat för Ny Zeeländs humle och sett fram emot ett öl med enbart NZ humle. I sommras fick jag nys om att Sigtuna hade bryggt ett sådant öl och för ett par veckor sen kom jag över en flaska. Dessvärre smakade det mest växtsaft och hade en kraftig men nyanslös beska. Jag tyckte att ölet var obalanserat och tråkigt.
Äntligen
Snart hemma
En mörk höst...
För att öka på mörkret ytterligare så är det snart dags att prova den ekspånslagrade Imerial Stouten "Stout Vader" som har lagrats i dryga 8 månader. Så fort ett tillfälle ges ska den första flaskan öppnas. Förväntningarna är stora!
Allt är inte öl som bubblar!
Hop-san
Hade helt glömt bort att jag hade en öl på sekundärjäsning i källaren. I början av sommaren gjorde jag en ImPaleAle men en sjuhelvetes massa humle i... och en näve ekspån. Nu drygt två måndare senare är det hög tid att tappa den på flaska. Ja det var helt klart en teoretiskt öl med IBU på 114 och en ABV på dryga 9%. Men om det var så gott vet jag inte, däremot smakade det inte så spritigt som man kunde tro, men nog så beskt. Vi får vänta ett par veckor till och se vad kolsyran kan göra åt det hela.
En annan besk upplevelse var Brew Dogs Nanny State. Jag hade höga förväntningar på vad favorit bryggeriet kunde åstakomma då det gälde lättöl. Insanly hoped mild lovade ettiketten, och visst var det så. Dess värre ledde detta till ett extremt obalanserat öl, men tokhög beska men ingen kropp för att balansera upp detta. Tyvärr byrackor, håll er till staköl i stället!
